Visby – Rosor och ruiner

Visby – Rosor och ruiner

12 juli, 2022 0 av patrikohman

Skulle jag någon gång skriva en roman eller deckare skulle den till 100% hålla till på Gotland i allmänhet och innanför ringmuren i Visby i synnerhet. Så oerhört vackert det är, och magi för nyfikenheten att tänka hur det sett ut genom århundrandena.

Almedalsveckan 2022 blev ju till en början en väldigt rolig tillställning, sen kom ju den tråkiga händelsen som tog luften ur väldigt många besökare. Mordet var ju lite overklligt, vi hörde sirenerna från lägenheten vi hyrde och jag trodde direkt det var en cykelolycka eller något, en del kör ju fortare än klokt. Men tyvärr var det inte så…

Sämre utsikt har jag haft från min arbetsstation. Sen var ju arbetsställningen grymt dålig, men utsikten hjälpte till att göra det uthärdligt.

Jag satt med nästan alla fönster öppna i lägenheten första kvällen när jag kom fram bostaden. Den låg alldeles under taket i huset med snedtak överallt. När jag hörde allt stim och sorl från staden utanför slogs jag av en undran hur de lät för några hundra år sedan. Förmodligen var det lika stökigt med en massiv ljudmatta redan då. Men hur lät det på den tiden? Skulle varit intressant att höra!

Strandpromenaden utanför muren i Visby.

Man blir lite bortskämd med ljuset hemma i Norrbotten som lyser dygnet runt vid den här tiden på året. När man stapplade ut här framåt 21-tiden med kameran på axeln var det på gränsen till att det gick ta bilder på fri hand, klart orutinerat av mig… Men vackert var det i alla fall! Tryggt och varmt att se alla människor röra sig på gågator och vägar.

Underbar struktur på denna skulptur.
Ensam cykel på strandpromenaden. Men den hade vacker utsikt.
Det har hunnit byggas en del kyrkor under Visbys historia, och några även förfalla. Men vad vore Visby utan ruinerna?
En känd siluett över havet från Visby.
Ja, var det inte rosor var det andra växter, hur vet de när det är dags att måla om???
Almedalen som jag minns det sen förra gången, trångt, stökigt och varmt…
Gränderna i Visby är ju onödigt vackra den här tiden på året…
Vilken mängd av främst rosor, helt otroligt faktiskt!
Rosor och ruiner, vilket namn på en deckare…
Snyggare med murad skorsten, men kanske inte lika effektivt…
Och vem var det här nu? Väldigt bra röst!
Magdalena Andersson håller sitt almedalstal. Men måst erkänna att man har hört allt förut, tyvärr. Tror nog att de flesta medborgare nu hellre vill se lite verkstad istället för tomma ord och floskler. Det håller inte om vi ska ta udden ur det blåbruna packet som lovar guld och gröna skogar, fast främst till sina kompisar.

(3)