Visby – Rosor och ruiner

Skulle jag någon gång skriva en roman eller deckare skulle den till 100% hålla till på Gotland i allmänhet och innanför ringmuren i Visby i synnerhet. Så oerhört vackert det är, och magi för nyfikenheten att tänka hur det sett ut genom århundrandena.

Almedalsveckan 2022 blev ju till en början en väldigt rolig tillställning, sen kom ju den tråkiga händelsen som tog luften ur väldigt många besökare. Mordet var ju lite overklligt, vi hörde sirenerna från lägenheten vi hyrde och jag trodde direkt det var en cykelolycka eller något, en del kör ju fortare än klokt. Men tyvärr var det inte så…

Jag satt med nästan alla fönster öppna i lägenheten första kvällen när jag kom fram bostaden. Den låg alldeles under taket i huset med snedtak överallt. När jag hörde allt stim och sorl från staden utanför slogs jag av en undran hur de lät för några hundra år sedan. Förmodligen var det lika stökigt med en massiv ljudmatta redan då. Men hur lät det på den tiden? Skulle varit intressant att höra!

Man blir lite bortskämd med ljuset hemma i Norrbotten som lyser dygnet runt vid den här tiden på året. När man stapplade ut här framåt 21-tiden med kameran på axeln var det på gränsen till att det gick ta bilder på fri hand, klart orutinerat av mig… Men vackert var det i alla fall! Tryggt och varmt att se alla människor röra sig på gågator och vägar.

(48)